”Fagert är landet som blev vår lott och arvedel.” Så står det i Jämtlandssången, med text av Wilhelm Peterson-Berger från 1931. Som han var med den där dagen på Nirsberg, en sensommar i 1920-talets början, med hatt och spade och gnisslet från hästens seldon när potatisen ska upp.
Här på gården har händer, fötter och ryggar gått, grävt och burit i över 300 år. Arbetsmoralen sitter i timmerstockarna i huset. Livet är enkelt, jordnära. Arbete och stolthet, anor och tradition. En fåordighet som väl passar i landskapet, bland jaktmarker och fiskevatten. Byborna får sin kraft ur naturen.
De arbetare som för 100 år sen poserade inför fotografen på gården Nirsberg i Jämtland har i våra dagar konverterats till moderna ingenjörer. Uppdrag hos kunder utförs med samma lust och vilja att kavla upp ärmarna som om det fortfarande handlade om att gräva upp potatis.